hopp och förtvivlan ...
Dom har inte hört av sej från Norge än och det mesta känns helt hopplöst, det känns snart som jag går upp i atomer vilken stund som helst. Gråten sitter ständigt i halsen och min förtvivland växlar till hopp men samtidigt så vågar jag inte hoppas, för tänk om man blir besviken...igen ???! Jag är inne på olika jobbsejter och skickar iväg CV men hitills har ingen hört av sej över huvudtaget. Hur kunde det bli så här ??! hur kunde allt vända så här snabbt ?! just nu är jag både rädd, ledsen, förtvivlad, arg, uppgiven, panikslagen och bara less på allt. Häromdagen kändes det som jag skulle fixa detta och att allt kommer gå bra men nu är jag inte så säker längre, just nu känns allt fruktansvärt meningslöst och jag vill bara glömma bort hur jag överhuvudtaget hamnade i detta helvete !
Min chef har inte ringt och facket har inte ringt heller så det känns som man helt kan glömma att få någon hjälp från dom, detta är så jävla piss !
Hur i helvete kunde det bli så här ?!?!? Kan någon förklara det för mej, för jag fattar verkligen ingenting !!!!
de kommer lösa sig gumman!! vi e ju unga,men ändå inte för unga, vi e i pärfect arbetsålder, vi har ju massa erfarenheter å ändå e vi inte gammla å grå... eller ja de e klart du e ju lite äldre ;)
